11/18/2015 11:19:34 AM

From:Jennie Tinderfj_ll


DATE:11/18/2015 11:19:12 AM
____________

















---------------------
Send from my WindowsPhone

Re:FW:9/1/2015 4:43:03 PM

http://boomernetwork.co.nz/te/njbocwwxrtlqav.shqohonavwhcjzainlvguomjv










Jennie Tinderfj_ll

Re:FW:8/31/2015 6:54:05 AM

http://ksof.org/fu/ubnmqiyjtitcaieolxkwukdmhqkrztxauzgevj.stlehdwkkgkucfk









Jennie Tinderfj_ll

Sista inlägget?

Jag har ängnat två dagar åt att kopiera alla mina bloggar till ett enda dokument. Insåg försent att min allra första blogg försvunnit och i panik har jag nu kopierat och klistrat in alla mina gamla inlägg.
Det här var första gången som jag har läst igenom allt och det blev tydligt att tiden har gjort sitt. Jag är inte den Jennie som började blogga 2006. Då var jag full av frustration och åsikter och jag hade ett stort behov att göra mig hörd. Graviditeten kom och jag delade vitt och brett med mig av ALLA mina erfarenheter. Såg ingen anledning att linte lägga alla korten på bordet. Genom åren har blogginläggen gått från att vara fulla med personliga reflektioner till att bli enklare, och betydligt glesare, statusuppdateringar.
Jag vet inte om det är jag, tiden, eller något helt annat som gör att jag inte längre känner behov av att offentliggöra mina tankar.
Ibland känns det som att jag inte tänker längre, jag är! Tankarna jag har ägnas mest åt det lilla, familjen.
Kanske är det så att i takt med att både jag och familjen vuxit så har integriteten också gjort det. Å ena sidan tycker jag att det kan vara en bra sak å andra så är det fantastiskt att återuppleva mig själv genom de gamla blogginläggen. Det vore synd att inte kunna göra samma sak om ytterligare fem sex år. Vem är jag då och hur ser jag på mig "nu".

Jag ska fundera över det här och försöka besluta mig för om jag ska fortsätta eller inte.

Den här kärleken...

...vi brukar vanligtvis inte göra annat än att pussa på varandra lite extra på alla hjärtans dag. Kanske kommer maken hem med en ros eller lite choklad. Men i år slog vi på stort. I flera månader har jag i hemlighet planerat en överraskningsmiddag på restaurang. Andreas trodde att han skulle jobba men istället så hade jag ordnat ledigt och vi gick på Tapas tillsammans med bästa svågern och svägerskan.
En underbar kväll med god mat och lite för mycket vin för att vara en vanlig vardag.
Sånt här måste vi göra oftare.

Varför kommer alltid allting på samma gång?
Blir nån sjuk så blir alla sjuka.
Händer nåt kul så händer allt roligt på samma gång och man måste välja bort.
Går en alltför dyr och nödvändig sak sönder så är det inte helt osannolikt att även bilen pajar just då.
Å jag minns mina dagar som singel, när man väl fick napp så fick minsann även den där andra killen som man försökt med så länge upp ögonen just då.

Gammalt är bäst!

Jag älskar second hand! I vårt hus är säkert 80% av möblemanget antingen inköpt på blocket, auktion, loppis eller tillvarataget av någon vän eller släkting.
Saker till barnen köper jag mer än gärma begagnat. För de första för att det är en bra grej för vår miljö OCH ekonomi men också för att det lär barnen något bra. Allt måste inte vara nytt.

I helgen röjde jag på barnloppisen på Nolia och jag gjorde flera superklipp.
1 par skridskor av dammodell med taggar till mig själv för 20 kr.
1 par slalompjäxor till Valle som han mest troligt bara kommer att hinna ha på sig 3 ggr innan han vuxit ur dem. 20 kr.
1 slalomhjälm 50 kr
1 tomtedräkt 10 kr
1 skellettdräkt 30 kr
1 nattlinne - till Valle som så gärna vill ha som mamma. 20 kr
2 st bra barnböcker. 20 kr.

170 väl investerade kronor!

För tilfället scannar jag blocket efter en exraoverall till Valle. I fjol köpte jag två Polarn o Pyret-overaller för 300 kr styck, använda men absolut inte nötta. Tilläggas kan ju göras att en ny kostar 1200 spänn och vi hade sååå roligt för de pengar vi "sparade".

Det är mycket man inte får

Valdemar berättar:
-Man får inte slåss å inte bitas å inte nypas å inte såga nån på rumpan.
Det där med sågen gav sannerligen konstiga bilder å fy vad ont det skulle göra.

Om konsten att uttrycka sig

-Ja, hemskt gärna! Vad kul det ska bli, när kommer ni?
-Jaha, vad är det då? Ok, det borde väl gå.

Vilken väljer ni? För mig är valet solklart!

Nu längtar vi till 1:a advent

Äntligen så får vi se om mitt pyssel varit värt besväret.

NYA SKOR

Ni kanske minns mina näbbstövlar? En del tycler säkert att de är förskräckliga, min man är en av dem men jag har haft dem i ett par år nu och jag älskar dem! Lite annorlunda och ovanliga och förmodligen så nära "Waldorf" jag någonsin kommer att komma. Nu har uppföljaren kommit ut på marknaden och jag bara VILL HA DEM!!!! vad tycker ni?

Höstljus

Tusentals lyktor lyste upp det mörka och än så länge snöfria Umeå.

En olycka kommer sällan ensam

Vi är inte rika men vi brukar inte få slut på pengar. Den här månaden är dock ett undantag och av olika anledningar så är det snustorrt på kontot. Sista veckan har vi ätit ur frysen och i går fick maken gräva djupt i fickorna för att få fram kronorna som fattades till mjölken. Så långt känns det ändå ok, det finns ju mat i frysen och det är faktiskt skönt att inte gå ut på lunchen för något snabbt impulsköp. MEN av årets tolv månader så är det just denna månad som mascaran tar slut. 200 kr. Just denna månad så tar också parfymen slut, jag har till och med lirkat av korken för att få ut det absolut sista. 450 kr. Pudret som var på upphällningen valde just denna månad att ge upp och bara frasa sönder i asken. 400 kr. Till råga på allt så åker rouget i backen och går i tusen oanvändbara bitar. 200 kr.

När vi knappt kan köpa mat kan man ju inte lägga 1250 kr på nytt smink direkt så det får bli naturliga dofter ett tag.

PS! I dag kommer dock barnbidraget men det bränner mamman och pappan på en utekväll i morgon. Man måste ju vårda barnens föräldrars relation. Det tjänar ju alla på så jag har inte dåligt samvete för att jag bränner "deras" pengar.

Som vanligt

Här sitter jag och allt är som vanligt. Jobbar på, jagar nyheter, arbetsleder och coachar. Ett och annat skratt kostar vi på oss i bland också medan vi försöker göra Sveriges bästa lokal-tv.

En vecka

Det var så intressant att läsa om er vecka H, så här kommer min.

Måndag: E tar med kompis hem efter dagis som stannar på middag.
Tisdag: Familjefotografering på eftermiddagen.
Onsdag: A jobbar sent, övriga familjen äter middag hos mormor och morfar.
Torsdag: Fika efter middagen hos grannfamiljen, A jobbar natt.
Fredag: J åker på konf+fest. Mormor har sovit över för att ta hand om barnen på morgonen innan A kommer hem från jobbet.
Lördag: J kommer hem från Sthlm, A och barnen har hemmamys.
Söndag: V & E till skogs med farmor. Bamsegympa för båda på kvällen.

Vi har varit i Stockholm och njutit!

Flyget var populärt, Bromma var snyggt på kvällen.

Vi tog färjan till Junibacken.

Vi tog tunnelbanan till en kul lekpark.

Vi tog en fotopaus i en annan park.

Vi kikade på slottet och kungens vakter. Coolt tyckte killarna.

Med stora tårar sa vi hejdå för den här gången.

Bemärkelsedag

Nya tider?

Nu är det inte drinkparty som gäller utan Tupperware. Snacka om åldersvarning!

Presentångest

Jag har varit på presentjakt under lunchen - shit vad svårt. Den blivande femåringen önskar sig "Backugan", "Blay Blade", "Nianjago" mm mm. Allt är fula gubbar som på ett eller annat sätt slåss och fightas. Jag gillar det inte! Jag tycker att leksaker ska vara fina och nyttiga. Lego och klossar är underbart. Ok, Nanjago är Lego men Ninjor. Varför ska de leka med ninjor? Jag försöker inspirera med annat å visst har jag fått med honom på att pyssel är roligt och affären som vi byggt i garderoben är också rolig, ibland. Men när kompisarna är här eller han är där då är det bara det där andra som verkar kul.
Just nu så är jag inne på spåret att helt följa hans önskan, vill han leka med fula gubbar så varför ska jag hindra honom. Hur kan en ninjagubbe skada egentligen?
Ok, kanske får det bli en ful gubbe, en liten i alla fall också en magnetbygsats. Lite av båda.
Hur tänker ni?

Så var den här...

... första morgonen då vinterjackan åker på. Det är alltid med blandade känslor. Å ena sidan så sorgligt att plocka bort höst och sensommarkläderna, nu finns inget hopp om värme längre. Nu är det ännu mera kyla och mörker som väntar i många långa månader. Men å andra sidan ack så skönt att ha en tillräckligt varm jacka och slippa frysa. Jag väntar alltid alldeles för länge och går och huttrar i en ofodrad höstdröm.