...har nu gått sedan jag blev mor till två. Två underbara söner som var för sig och tillsammans fyller mig med så mycket känslor att hjärtat nästan brister.
Eskil har tagit livet som storebror med storm. Han har störtkoll på Varldemar och undrar var han är och missar inte en enda gång att säga hej, hejdå eller godnatt till honom liksom till mig och Andreas. På en gång blev han en självklar del av familjen. Eskil vill gärna hålla och krama och vill att Valdemar ska ligga på hans mage när de trittar på Bolibompa. Om Valdemar gråter i bilen brister Eskil ut i sång för att trösta - och Valdemr tystnar. Ja, hjärtat brister av stolthet och ändå har de bara gått två veckor.
1 kommentar:
Mmm visst blir man blir ÄNNU stoltare när man har två! Dubbelt upp!!!
Skicka en kommentar