Jag vill men jag vill inte!!!

Blev uppringd i går och uppmanad att söka ett nytt jobb.
Jättekul förvisso att någon vill ha mig men jag vill inte. Eller jo egentligen vill jag men bara om alla mina gamla jobbarkompisar också följer med och bara om allt ändå kommer att vara som förut.
Skickade iväg en ansökan och nu är jag inte nervös för om jag inte ska få det utan tvärtom. Tänk om jag får det, då måste jag ju bestämma mig. Tänk om det blir sämre och jag ångrar mig, tänk om min framtd egentligen är på 4:an med våra futtiga nyheter som större delen av befolkningen skrattar åt.
Usch, jag vill ju egentligen inte jobba alls utan bara vara hemma.
Jag vill i alla fall inte välja.

Är man skyldig i sömnen?

Sömn har blivit ett stort ämne i mitt liv, i alla fall nettetid som tyvärr är ända gången jag kan sova. Men då jag väl sover gör jag det HÅRT. Jag slocknar så fort jag ser huvudkudden och snarkar oftast innan Eskil ens hunnit gosa ner sig i sin kudde. Å när jag väl sover, ja då får ingenting (förutom Eskil) störa.
Härom natten så ville mannen ge mig en liten kram och ligga nära en stund efter att ha jobbat i närmare två dygn. Han möts då av en djävul i sängen som viftar och skriker FÖRSVINN!!! FÖRSVINN!!!
Några timmar senare vaknar jag och får panik då jag tror att A inte kommit hem från jobbet än och springer runt för att hitta telefonen och börja ringa runt till sjukhuset bara för attt hitta honom sovandes på soffan. Arg och ledsen kan jag tillägga.
Jag känner mig oskyldig men både känner och ser i hans blick att det inte var ok.

Skitfärger

Fan vad jag hatar barnkläderna som finns i affärerna just nu, å ja, jag slänger till och med in en svordom i samanhanget för jag blir så jä-la arg.
Kan någon därute fatta att pojkar inte alltid måste ha blått eller beige och flickor rött eller rosa. Hallå!!! Vad hände med orange och gult för att inte tala om den underbara färgen grönt. Bäbisar ska vara färgglada och inte tråkigt begie...
Ok, jag vet att man kan gå in i dyyyyra bäbisaffärer och köpa bodysar som är gröna men då kostar de ca 200 spänn styck! Hallå, jag får ut ca 7000 kr i månaden nu när jag är hemma och Eskil kräks stup i kvarten och kräver ca tre byten per dag för att inte tala om hur snabbt han växer. Med tanke på hur ofta kläderna ligger i tvätten kan jag nog räkna på mina båda händer hur ofta han hinner ha ett plagg innan det är för litet.

Vem är det som bestämmer på HM, Lindex och KappAhl (de ställen där de har ganska billiga barnkläder) egentligen?
Vill inte alla ha färgglada söta små barn?

Bloggutmaningen

(Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg.)

1. Jag lever på gamla meriter på jobbet. Under det sista året så har jag egentligen aldrig lagt manken till utan bara flutit på. Jag får dock mycket beröm men det är bara för att jag kan knepet att verka göra bra saker medan jag egentligen sitter med dubbla bilder på daton, där bloggen och barnsidor är de jag tittar på mest.

2. Jag har extrem brandfobi, glömt-att-låsa-dörren-fobi och skuldkänslofobi. Dessa visar sig till exempel genom att jag till och med känner på kontaktuttaget för att försäkra mig om att kontakten till strykjärnet är utdragen för det kan ju vara så att jag ser i syne när jag bara ser kontakten ligga på golvet.
Om jag går hem till mina föräldrar, eller någon annan, och blr ansvarig för att låsa så rycker jag i dörren minst fem gånger, oftast så plingar jag en trudilutt på ringklockan också bara för att jag ska kunna komma ihåg att jag ju gjorde det efter att jag låst dörren.
Jag känner mig tvungen att till exempel säga "kör försiktigt" för om jag inte gjorde det och det skulle hända något så skulle jag aldrig förlåta mig själv att jag inte påminde om det.

3. Ok, jag luktar på mina fisar.

4. Jag saknar kroppsuppfattning och tar fortfarande samma storlek på kläder som jag hade på gymnasiet bara för att sen få gå upp ca 3-4 storlekar.

5. Ibland bakar jag sockerkaka bara för att få äta smet, slutar med att jag skyller på bakpulvret för att den blev så tunn.

6. Jag har massor av böcker i min bokhylla som jag inte har läst.

Jag utmanar Anna U och uppmanar Helén (som utmanats av Cecilia).

21:00 ikväll...

...har vi längtat efter i flera månader.
Då drar Grey´s Anatomy igång igen och livet är räddat.

Egen

Jag ska bli egen, starta eget alltså. Jag kom på det i natt och jag har sååå många ideér på vad jag ska göra. Här är några:
-Starta kurs för blivande föräldrar, Vårdcentralernas är kass.
-Göra barnböcker, håller på att skissa på en just nu
-Skriva en bok, om hur det blev som man INTE tänkt sig
-Göra smycken
-Sy napphållare
-Ha dagsamling för föräldrar med kinkiga barn
mm mm

Hur jobbigt är det att skriva en bok egentligen? Förmodligen jättejobbigt, but I will do it! Hur ger man ut en barnbok förresten?

Trött trött trött

Det verkar bara som att ju mer jag får sova desto tröttare blir jag. Tre dagar i rad så har jag sovit på dan tillsammans med Eskil men det har bara blivit värre.
I morgon ska jag vara vaken igen och hoppas att det på nåt konstigt sätt ska göra mig piggare.

Synden straffar sig heter det ju men även godhet tydligen.
Grävde djupt i min ficka och fick tillslut upp 5:50kr som jag kastade till den stackars dragspelaren utanför ICA Gourmet, men bara för att sekunden efter vända mig rakt in i den STÄNGDA dörren och slå i både knät och huvudet hårt. Nu sitter jag med knät lindat och insmort i Iprén.

Tur att jag har en fantastisk tv-helg att se fram emot.
Ikväll röstar jag på Erica och i morgon blir det nog Cara Mia som går hem som vinnare. Hörde flera stycken nynna på den på stan i dag så vi får väl hoppas att de röstar i morgon.

Trevlig helg allihopa!

PS. I dag sa Eskil sin första konsonant som inte var ett M. Helt plötsligt så bubblade det fram ett "blbli" ur hans söta lilla mun. Jag tycker det är jättestort men A bara skrattade.

Lyckans dag

Förra veckan vid den här tiden så låg jag och grät och kände mig helt oduglig.
Orsak = Öppna förskolan.
Till er alla blivande och andra som kanske kommer att ha vägarna dit någon gång så vill jag bara höja ett varningens finger. I en miljö full med andra nyblivna mammor och bäbisar så är det svårt att undvika att titta sig omkring - och jämföra.
Det jag vill säga är att det är svårt att se klart om ens guldklimp inte är på humör just då eller inne i en skrikperiod eller liknande.
Så var det förra veckan och jag kände mig som den mest värdelösa av mödrar. Fick för mig att folk (de anda mammorna, å ja säkert deras bäbiasr också) tittade på mig och tyckte synd om Eskil som fick mig som mamma. Jag försökte med allt men han var bara missnöjd, gallskrek när jag satt där med tuttarna i vädret och trodde han var hungrig skrek ännu mer när jag bäddade ner honom i tron att han var trött. Å sångstunden, ja då fick jag sitta och sjunga för mig själv med andras NÖJDA ungar upptryckta i ansiktet för Eskil var bara nöjd i pappas famn som fick gå runt runt.
Jag gick därifrån med tårarna rinnande och ett självförtroende på MINUS.

Men som Elofsson säger - det är bara att bryta ihop och komma igen, å nu är jag väldens lyckligaste för att jag vågade.
I dag gick jag dit igen och Eskil var UNDERBAR!!!
Han skrattade i lekpölen, tog en leksak av en annan bäbis och vi gjorde handavtryck. Det gick till och med så bra att jag började prata med de andra mammorna (vilket ju egentligen är syftet med hela grejjen men eftersom jag varit så uppstressad förut så har det inte gått).

I natt ska jag sova med ett leende och pussa på gossen även den tredje gången han vaknar och är hungrig.

Jag = bitch

Jo, jag är verkligen en riktig "biatch". Jag har svårt att glädja mig åt andra och tänker mest på mig själv.
Ok då, inte hela tiden, men särskillt när jag har "vissa personer" omkring mig. Några av er kanske kan gissa vilka jag pratar om.
Jag tycker till exempel att det kan vara kul att bara få ut godbitarna ur Eskil ibland. Då kan det med andra ord vara skönt ifall besöket lagar mat eller fixar fika medan jag får njuta av kvällsbadet eller fotmassagen. Men istället så hamnar jag med disken och tvätten och får en grinig och övertrött pojke i famnen när det är matdags.
Vad hände med "åh då ska jag komma och städa hos er" och "när du vilar så kan ju jag åka och handla".
Näe, det var takterna när jag var gravid och klimpen låg i magen, nu när han är här så är det som om jag inte fanns längre och det som skulle göras för min skull är helt bortglömt. Nu får man knappt ett hej en gång innan man bara ser baken av besöket som står på alla fyra på golvet och utbrister "ahhh" "åhhh vad stooor han har blivit".
I know, det låter helt sjukt men som sagt, jag är en bitch!

Kanske något för mamman?

http://www.expressen.se/sex/1.573970

Svårt att tänka sig att man en gång i tiden faktiskt hade ett sexliv?
Tills i dag för exakt ett år sedan så följde vi nog normen men just i dag, förra året, så fick vi veta att Eskil var på G och då försvann behovet på nåt sätt. Sen dess så får A sukta medan jag bara tänker på annat å nu, ja nu finns det varken ork eller behov.
Är det så att sexet bara blivit ett fortplantningsmedel för mig?

Har börjat skriva en matdagbok för Eskil för att hålla lite koll på hur mycket han egentligen äter (och för att de vill ha en i studien som han är med i) och inser att han redan, kl 09:45 ätit FEM gånger sedan midnatt!!
På både gott och ont kan jag konstatera att vår klimp inte är som alla andra barn. Har läst att bäbisar vid ca 4 månaders ålder bara ska äta ca fem gången om DAN!!!

Han har helt enkelt blivit som sin mamma, en småätare. Här hemma går dörren till skafferiet varm och jag kryper på väggarna om jag inte hittar nåt mumsigt att äta.

Ursäkter

Jag älskar verkligen att blogga men måste nog erkänna att jag inte är så kontinuerlig och skriver långt ifrån varje dag som jag önskar. Jag förstår i fall ni inte går in och läser hela tiden längre för själv blir jag besviken om jag går in på en ouppdaterad blogg.
MEN, nu kommer den, ursäkten.
Jag vågar helt enkelt inte sätta mig framför datorn så ofta för tiden bara flyger iväg då. Tid för mig själv, och för att slå på datorn, får jag då Eskil sover och om jag städar eller klipper naglarna eller pysslar på med annat så känns det som att han sover jättelänge men så fort jag slår på datorn eller tv:n så vips så gick det en hel timme.
Nu vet ni.

Vilken miss

Såg på TV400 härmodagen och satte godisen i halsen.
Anna Sahline (eller vad hon nu heter i iefternamn) är någon slags programledare för ett kändisskvallerprogram. Jag har aldrig sett något sämre och har nu tvingats byta favorit i Let´s Dance. Numera är det Erica som får alla mina röster.

Min bästa kompis just nu

Babybjönselen som vi lånat (tack Helén). I den är trollet alltid nöjd.
Ganska skönt för en amma (ja det är just vad jag är just nu för det känns som att jag inte gör annat) som pga trötthet har ett tålamod som nåt som har väldigt lite tålmod. Kan inte komma på nåt just nu.

Tur att Eskil är så söt annars vet jag inte...

(På gamla bloggen så ligger en massa nya bilder)