För att förstå hur det verkligen är att föda ett barn så måste man gå igenom det själv sägs det. Kan inte annat än hålla med och nu fins det en annan sak som jag just börjat förstå och jag står inte uuuut.
Satte in ett preventivmedel i min kropp för ett antal månader sen, en sprial med en koppartråd. Detta lilla ankare skulle lösa alla romantiska problem. (Vet inte om det blivit så för lusten har ju inte direkt flödat så...)
Men med på köpet så kom MENSEN och VÄRKEN.
Jag har hittills gått genom livet och ryckt på axlarna åt straffet för Evas synd. Lite blod, vad är väl det, en liten tampong dagtid så är ju problemet glömt. Nattens vågräta ställning hindrar ju dessutom dragningskraften.
Men nu tjejer, nu förstår jag och nu tar jag tillbaka alla himlande ögonkast mot er då ni klagat.
Jag lever nämligen i syndafloden nu, en tampong av största mått står pall i max två timmar. Nätterna, som numera äntligen innehåller lite mer sömn, kantas av byte på mig istället för på E och värken som molar i både mage och rygg gör det nästan outhärdligt att sitta still på jobbet.
Tydligen så är en bieffekt av det lilla ankaret mera BLOD och mera smärta. Visst jag har fött barn och det gjorde ont men att frivilligt utsätta mig för det här var fjärde vecka utan att ens få det positiva på köpet gör jag inte. Så fort E blivit året åker den ut!
Jag tar hellre smällen av 15 års småbarnsskrik än detta.
2 kommentarer:
Låter bra tycker jag! Vi satsar stenhårt på det här med kidz nu ;)
Tycker att du är astuff som ens gett det en chans, det verkar hemskt tycker jag. Värre än att föda får jag för mig. Kram helen
det går över. man blöder mer ett par månader efter man satt in spiral, men sedan lägger det sig.
Kanske en tröst för att genomlida det hela. Kram
Skicka en kommentar