Det är verkligen helt fantastiskt att få vara med när en liten människa utvecklas och för var dag tar stora steg mot en alldeles egen personlighet. Det är också helt fantastiskt hur man helt utan förvarning får vara med om de "stora" sakerna.
Som med det mesta med barn så går det både fram och tillbaka och idag efter ett eller två steg bakåt med några dagars gnällighet och matvägran så togs det ett jättekliv (enligt en stol mamma iaf).
Förväntande mig återigen en timmes gnällighet när jag helt slut tog gossen i famnen och satte på tv:n. Egentligen så brukar vi inte låta honom titta så mycket på tv (fråga mig inte varför för jag älskar ju tv men det handlar väl om nån sorts dåligt-samvete-grej, men hursomhellst) men det var ju barnprogram så varför inte bara vila lite under de få minuter som han tycker det är intressant. Men helt ur det blå så börjar gossen apskratta när Bolibompa-låten går igång. Å när jag sen sjunger vidare så skrattar han bara mer.
Från att ha varit en kille med ett stort leende men som bara skrattat då han blivit kittlad är detta ett stort steg.
Han tycker Bolibompasången är rolig!!!
(Lägger ut ett filmklipp på www.familjentinderfjall.blogspot.com)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar