Jag är en sån där jobbig person som hela tiden tänker på hur det kommer att bli och saknar gårdagen redan innan den har tagit slut men samtidigt hela tiden gör upp planer på hur framtiden ska se ut.
Det är nu bara tre veckor kvar tills min ljuva "bara vara mamma" -tid är över och jag återigen måste börja tänka på något annat än Eskil. Jag sitter med hans kläder i storlek 44 och gråter en skvätt för att tiden går så fort, får ont i magen när någon frågar hur gammal han är och jag till min fasa måste svara att han redan är 5,5 månader. Stanna i bäbis-stadiet Eskil!!! vill jag skrika.
MEN, idag kom jag som sagt till insikt. Det är nuet som är bäst och kommer troligen alltid att vara det. Eskil är väldens bästa unge, just nu och kommer att vara det i morgon och dagen efter det och efter det och efter det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar